Ta första steget mot mer välmående
Gör hälsoquiz
Vad betyder DRI, RI, AR och UL och LI?
Det finns en hel del förkortningar för referensvärden kopplade till kost och näringsintag. DRI används vid märkning av kosttillskott och livsmedel där näringsinnehåll ska redovisas. Det ska inte blandas ihop med RDI, RI eller andra förkortningar, så här reder vi ut begreppen.
I Norden uppdateras med jämna mellanrum det som kallas Nordiska näringsrekommendationer. Det är ett dokument framtaget av de nordiska länderna gemensamt som utifrån tillgänglig forskning och kunskap ger råd om intag av näringsämnen. Huvudsyftet med näringsrekommendationerna är att fastställa en nivå av näringsintag som förhindrar att bristsjukdomar uppstår. Baserat på detta tar de olika länderna sedan fram nationella kostrekommendationer som ska täcka näringsbehovet.
RI/RDI
RI är en förkortning för rekommenderat intag. RDI är en förkortning som inte nämns i Nordiska näringsrekommendationer men som används med betydelsen Rekommenderat dagligt intag. I Nordiska näringsrekommendationer är det förkortningen RI som används. Rekommenderat intag är den mängd av ett visst näringsämne som motsvarar kända behov och ger god näringsstatus för nästan alla friska individer i en viss ålders- och könskategori. RI avser också genomsnittligt dagligt intag under en period på en vecka eller mer för vissa vitaminer och mineraler. Så om du är frisk och får i dig näringsämnen enligt RI utvecklar du sannolikhet inte några brister.
RI är avsedda för friska individer och som stöd vid kostplanering för stora grupper (t.ex. i skola, äldreomsorg med mera) för att säkerställa att maten innehåller tillräckligt med näringsämnen. Våra behov av näring (vitaminer, mineraler, protein, fett, och kolhydrater) påverkas av biologiska faktorer som ålder, kön, tillväxt, längd, vikt, graviditet och amning. Under vissa livsfaser och förhållanden har man större behov av mikronäringsämnen och kosttillskott är då aktuellt. Till exempel kan små barn, spädbarn, gravida, ammande och äldre ha behov av extra tillförsel av näring. Men även hårt idrottande personer, personer med födoämnesallergi, ämnesomsättningsstörning, de som har valt en vegankost och individer med problem med matsmältningen kan ha behov av kosttillskott.
AR, UL och LI
-
AR är en förkortning av “Average requirement” och definieras som det lägsta långsiktiga intaget av ett näringsämne som behövs för att upprätthålla näringsstatus, alltså undvika brister. I nordiska näringsrekommendationer används värdet också för att definiera det intag av ett näringsämne som är tillräckligt för att täcka behovet för hälften av en definierad grupp utifrån kön och ålder.
-
UL står för “Upper limit” och definieras som det högsta långvariga (månader eller år) dagliga näringsintaget som sannolikt inte utgör en risk för negativa hälsoeffekter hos människor.
-
LI står för “Lägsta intag”. Det definieras som ett tröskelvärde som leder till bristsymtom om man har ett intag av näringsämnen på den här nivån under en längre tid.
Vad är skillnaden mellan RI och DRI?
Det är lätt att förväxla RI/RDI med DRI. Men det är två helt olika värden. RI/RDI har vi gått igenom ovan. DRI är en förkortning för “Dagligt referensintag” och är referensvärden för vitaminer och mineraler som tagits fram för märkningsändamål. Värdena ska alltså användas som referensvärden när det finns en näringsdeklaration på en förpackning, till exempel en multivitamin. Referensvärdena har fastställts av EU och har tagits fram genom en sammanvägning av referensvärden för vuxna enligt olika expertrapporter. Värdena för DRI uppdateras inte kontinuerligt och speglar därför inte nödvändigtvis nyare forskning om vitaminer och mineraler och våra behov av dem.
På Livsmedelverkets hemsida skriver de att det är viktigt att inte blanda ihop värdena för DRI med värdena i de Nordiska näringsrekommendationerna, som i första hand används för kostplanering.
Källor:Nordic NUtrition recommendations; https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/naringsrekommendationer#Skillnad_p%C3%A5_kostr%C3%A5d_och_n%C3%A4ringsrekommendationer