Vitamin K och den okända kopplingen till lunghälsa

K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som fått sitt namn efter sin förmåga att få blodet att koagulera. Det var under ett experiment där man gav kycklingar fettsnål, kost som man upptäckte att kycklingarna utvecklade läckande blodkärl. Man kom fram till att den fettsnåla kosten saknade en koagulationsfaktor.

K-vitamin är viktigt för hjärt-kärlhälsan genom det styr hur kroppen använder kalcium. Vitaminet ser till att kalcium går in i skelett och tänder, och att det inte lagras i blodkärl och andra mjukvävnader som då riskerar att bli förkalkade. K-vitamin är också antiinflammatoriskt och har insulinreglerande funktioner, och det finns också i höga koncentrationer i hjärnan där det bland annat bidrar till att skydda nervcellerna.

Eftersom K-vitamin bidrar till att kalcium lagras in i skelett och tänder, kan brist på vitaminet leda till sämre bentäthet och i värsta fall frakturer. Tillskott med K2, och framför allt kombinationen av K2 och D3, har visat sig minska risken för frakturer och öka bentätheten.

Att vitamin K också är viktigt också för lungfunktionen har varit okänt till alldeles nyss. En grupp danska forskare genomförde nyligen en studie där de mätte lungfunktionen och samtidigt tog blodprover. Här fann forskare ett samband mellan sämre lungkapacitet och lägre nivåer av vitamin K i blodet. De deltagare som hade låga nivåer av vitamin K hade även oftare besvär med astma, KOL och väsande andning.

Lungfunktionens koppling till tarmhälsa, näsbakterier och munhygien

Förr trodde man att lungorna var sterila, men nu vet man att det finns bakterier i lungorna och att de kommer dit främst från munhålan. Och det finns även kopplingar mellan bakteriefloran i munnen och lungsjukdomar som KOL och astma. I en nyligen publicerad studie fann forskarna samband med nedsatt lungfunktion och inflammation och sämre munhygien. Detta samband påverkades inte av andra faktorer som till exempel rökning. Slutsatsen forskarna drog var att bättre munhälsa sannolikt kunde leda till färre lungsjukdomar.

I en annan nyligen gjord studie på äldre möss fann forskare att möss med nedsatt immunförsvar oftare hade bakterier i lungorna från näshålan i lungorna. Denna bakterie orsakar inte sjukdom om man inte har nedsatt immunförsvar. Då kan den istället orsaka sjukdom som till exempel lunginflammation. Forskarna fann också förekomst av tarmbakterier i lungorna hos de äldre mössen. En förklaring till detta kan vara att äldre individer har oftare fler bakterier som orsakar inflammation i tarmarna. Det medför i sin tur ökad genomsläpplighet i tarmen, alltså läckande tarm. En ökad genomsläpplighet i tarmen gör att bakterierna kan ta sig ut i blodbanan och föras med blodet till lungorna. Hos människor är dödligheten i lunginflammation hos äldre individer runt 50 procent, om de samtidigt har andra sjukdomar. Forskarna i studien anser att det är viktigt att hitta nya sätt att motverka allvarliga infektioner på. De menar att det finns en möjlighet att med förebyggande behandling förbättra tarmhälsan, och att man på så sätt kan minska risken för att bakterier från tarmen sprider sig till lungorna via blodet och orsakar sjukdom.

Vidare visar forskning att det är vanligt att äldre individer med lungsjukdomar även har en tarmsjukdom. En tarmflora i obalans verkar också kunna förvärra KOL och astma. Barn med astma har till exempel färre av de tarmbakterier som förknippas med lägre inflammationsnivå i kroppen. Det har också visat sig att personer med astma har lägre nivå av nyttiga ämnen i blodet som bildas av tarmbakterierna.

Källor